Att ge men inte få tillbaka

I senaste numret av tidningen Fokus finns en artikel om att Skatteverket, efter Bolagsverket, har högst förtroende av myndigheterna bland de svenska folket. De som hamnar längst ner på listan är Försäkringskassan. Den har också kallats Förseningskassan eller Förkränkningskassan i olika sammanhang. Vinkeln i artikeln är hur vi kan ha förtroende för en myndighet vi får betala in pengar till, men inte till en myndighet som ger oss pengar?

I artikeln dras slutsatsen att Försäkringskassan har dålig kommunikation med kunderna (vi kallas kunder nuförtiden trots att Försäkringskassan inte har någon konkurrens). Själv har jag hamnat i batalj med dem efter att de förskingrat en överklagan från mig om min sjukersättning. Chefen för avdelningen ringde upp mig och ville prata "rättsprinciper", förmodligen för att jag stämplats som rättshaverist. Det första som upprörde mig var en en kort fras av honom där han kallade mig för kund och jag meddelade att jag vägrade kallas för kund när jag är medborgare.

I Fokus artikel skrivs att bara Försäkringskassan kommunicerar bättre med sina medborgare (eller kunder som jag vägrar kalla oss) och satsar mer på PR så kommer allt lösa sig menas det i artikeln - image, service och kundvänlighet.

Nu tror inte jag det är så enkelt. Skatteverket vet man var man har, de skall dra in skatt från oss och Gud nåde den som inte uppfyller sina åtaganden. Försäkringskassan däremot ger oss inte de pengar vi har rätt till, på ett rätt sätt. Vi granskas också under lupp om vi försöker vara en elak fuskare eller inte skall släppas igenom nätet för att få ersättning. En fuskar- och tärandestämpel finns på medborgarna, trots att Försäkringskassans egna interna undersökningar visar att mindre än 5% av medborgarna är benägna att fuska, vilket är en siffra som kan vara svår att komma under. En liten procent kommer försöka fuska, så är det alltid.

Det går inte att bara skylla allt på information och PR, och det går inte att tvätta bort det som jag tycker verkar vara en allmän misstro i samhället. En misstro som berör vårt kontrakt med staten, för betalar vi hög skatt skall vi också ha rätt till välfärd och ett socialt skyddsnät. Sluta försöka tvätta ytan ren på Försäkringskassan och inse att folk kanske är djupt oroliga att de blir omhändertagna att pappa och mamma staten om de behöver hjälp. Vilket de är berättigade till. Uteblivna ersättningar kan leda till personlig katastrof för de som drabbas. Vem klarar t.ex. att vara utan ersättning i tre månader. Det kan leda till en visit hos Kronofogden, med allt vad det innebär. Det finns JO-beslut samt paragrafer i Förvaltningslagen om hur lång handläggningstid statliga myndigheter skall ha.

Satsar Försäkringskassan nu på en ny logga, eller en ny dyr reklamkampanj för att tvätta sitt rykte, då kommer jag förmodligen spy av obehag. Sist men inte minst: jag är medborgare och inte kund!